I går medverkade jag vid invigningen av MAX IV-laboratoriet i Lund. MAX IV är ett slags mikroskop med en ljuskälla vars stråle är intensivare än någon annan i världen. MAX IV kommer att göra det osynliga synligt. Tack vare mikroskopet kommer forskare kunna studera material och förbättra dem. Forskare kommer också att kunna utveckla nya material och produkter som inte finns i dag. Finalen på invigningen var när Christoph Quitmann, direktör på MAX IV-laboratoriet, statsminister Stefan Löfven och kung Carl XVI Gustaf hjälptes åt att stänga den sista dörren till acceleratorringen. Cirkeln är sluten. Nu kan forskningen börja.

Det ska bli spännande att följa de forskningsframsteg som kommer att tas.

IMG_0828

Statsministern och Kungen i samtal med två forskare. Foto: Margareta Pålsson

I dag hälsade jag USAs ambassadör, Ms. Azita Raji, välkommen till Residenset. Ms. Raji tillträdde som ambassadör i Stockholm i mars i år och detta var hennes första besök i Malmö.

Vi pratade bland annat om företagsklimatet i regionen, skillnaderna i länet när det gäller arbetslöshet, utbildningsnivå och befolkning men också om USA och Sveriges  goda relationer. Samarbetet berör ett stort antal sektorer, bland annat handel och investeringar, energi- och miljöteknik, jämställdhet, globala utvecklingsfrågor samt säkerhets- och försvarspolitik.

bild

Azita Raji och jag Foto: Karin Fransson

 

I går besökte jag ett företag i Landskrona som heter Alfdex. Anledningen till besöket var att jag under höst och vår har satsat på att besöka företag som anställer eller ger praktik till ungdomar. Utbildning och jobb är två frågor som engagerar mig. I Skåne finns några av de kommuner som har högst andel arbetslösa ungdomar av alla kommuner i vårt avlånga land. Det är inget att vara stolt över när ungdomsarbetslösheten nästan är uppe i 25 % vilket den är i bland annat Bromölla och Östra Göinge. Kommer ungdomarna inte in på arbetsmarknaden riskerar de att hamna i ett livslångt utanförskap.

Jag bestämde mig därför för att besöka några företag runtom i länet och höra varför de har beslutat sig för att engagera sig för arbetslösa ungdomar, hur det fungerar och vilka utmaningarna här.

Hos Alfdex mötte jag ledningen samt två personer från Arbetsförmedlingen. Det var intressant att se, att en stor andel av arbetskraften var kvinnor och att de dessutom hade de de flesta arbetsledande jobben. Många fler ungdomar borde beredas möjligheten att besöka arbetsplatser som Alfdex och själva få se, vilken bra arbetsmiljö som erbjuds.

Alfdex är världsledande leverantör av högeffektiva lösningar för rening av vevhusgaser i dieselmotorer till tyngre lastfordon och jordbruksmaskiner. Lösningar som är så gott som underhållsfria och uppnår miljökrav. 75-80 procent av alla tunga lastbilar i USA och Europa utrustas med deras produkt.

Företaget har vuxit snabbt och har strax över 130 anställda.

I söndags kväll var jag på klostret i Ystad för att inviga världspremiären av den unika utställningen Archaeomusica. Utställningen tar besökaren tillbaka till musikens ursprung och utforskar hur musiken lät förr – från stenåldern till medeltiden. Människor hade kommit till lilla Ystad från hela världen för att vara med på denna invigning. I utställningen finns det instrument från hela Europa; även från Skåne. Bland annat en femtusen år gammal lertrumma från Västra Hoby, men också bronslurar från Gullåkra.

Med hjälp av modern teknik har hundratals instrument återskapats. Förutom att vi fick gå runt och titta på instrumenten hölls även en konsert med några av de återskapade instrumenten.

I mitt invigningstal pratade jag inte bara om det jag vet om musikarkeologi, utan också om det rika kulturlivet i Ystad. I Ystad har kultur alltid spelat en central roll. Där finns bland annat Ystad jazzfestival, Jazz under stjärnorna och Ystad filmstudio. Det Ystad är allra mest känd för är dock Henning Mankell’s Kurt Wallander. Turister från när och fjärran kommer till Ystad för att gå i Wallanders fotspår. De kommer för att utforska kullerstensgatorna, dricka en kopp kaffe på Fridolfs konditori eller för att besöka hans arbetsplats på polisstationen.

Barna Brownby spelar double pipes Foto: Margareta Pålsson

Barna Brownby spelar double pipes
Foto: Margareta Pålsson

Stefan Hagel spelar ancient greek lyre Foto: Margareta Pålsson

Stefan Hagel spelar ancient greek lyre
Foto: Margareta Pålsson

Vatten är något vi tar för givet i vårt land. Vi öppnar kranen och det finns där. Rent och drickbart. I alla fall är det så i de flesta delar av vårt land. Tillgången på rent dricksvatten är något vi vill bevara, men definitivt inget som vi kan ta för givet. Varken i dag eller i morgon. 

Vatten är vår viktigaste naturresurs. Vårt viktigaste livsmedel. Finns det ingen eller dålig tillgång på vatten så blir det problem. Vi läser om hur torka ställer till det runtom i världen, om länder där människor inte har tillgång till rent vatten. Men vi tänker – det händer inte här. Fast nu har det hänt – även här. Det händer just nu på Öland, Gotland och i vissa delar av Skåne. Där har de extrem vattenbrist och till Öland körs vatten från Kalmar.

Och vad vet vi om framtiden egentligen? Ingenting. Den är oförutsägbar. Förhöjd medeltemperatur. Ökade nederbördsmängder. Olika hot mot vår miljö. Vem vet vilka utmaningar vi ställs inför om ett år, om tio eller om 20. Men vi kan arbeta förberedande redan nu.

Vi kan redan nu ha ett långsiktigt tänk i den fysiska planeringen så att vi inte förstör dricksvattnet för framtida generationer genom okunskap. Därför anser Länsstyrelsen Skåne att grundvattnet måste få större tyngd i samhällsplaneringen. Vi behöver försäkra oss om att vi har tillräckligt med grundvatten, men också att vattnet håller god kvalitet. Vi behöver stärka skyddet av befintliga allmänna vattentäkter, och vi behöver peka ut vattenanläggningar som är viktiga för vattenförsörjningen som riksintressen.

 För att diskutera dessa viktiga frågor bjöd Länsstyrelsen Skåne i dag in politiker och tjänstemän till ett möte om dricksvattenförsörjning. Tillgången till rent vatten är avgörande för Skånes utveckling. Därför behövs samverkan. En förutsättning för att samverka är att ha gemensamma mål, och det gemensamma målet är att Skåne ska ha en dricksvattenförsörjning av god kvantitet och kvalitet. Det är ett långsiktigt arbete, och det är ett arbete som vi behöver värna om.

Dricksvatten av god kvalitet - en självklarhet även i framtiden?  Foto: Rosa Czulowska

Dricksvatten av god kvalitet – en självklarhet även i framtiden? Foto: Rosa Czulowska

I lördags deltog jag när Stenshuvuds nationalpark firade 30 år. Det var jag och Einar Larsson, fd landshövding i Kristianstad län, som talade. Einar Larsson inledde  med att berätta hur det var för trettio år sedan, när nationalparken invigdes, och vilka frågor som var mest aktuella då. Han berättade även om att det var en strid om de träd i nationalparken som inplanterades en gång och som inte passade in i den svenska faunan. Sedan blev det min tur att tala om mer dagsaktuella fakta.

Jag pratade bland annat om att vi har storslagen natur här i Skåne. Natur som vi kan vara riktigt stolta över. Milslånga vita sandstränder, spirande ädellövsskogar, raviner och böljande, gula rapsfält. Bland annat. Men det är inte bara den vackra naturen vi har att skryta med. Skåne är det län som kan stoltsera med flest antal växt- och djurarter. Här finner vi också hälften av Sveriges hotade växt- och djurarter.

Det innebär att vi har ett alldeles särskilt ansvar att skydda och vårda, och ”nationalpark” är en symbol för den natur som är allra finast. De är ”kronjuvelerna”. Alla våra naturreservat, samt nationalparkerna, är inte bara är till för att bevara och skydda den biologiska mångfalden utan också för att tillgodose skåningarnas behov av att komma ut i naturen.

För förutom att Skåne är tätbefolkat, så är det även väldigt jordbruksintensivt. Odlingslandskapet, kombinerat med all bebyggelse, innebär att Skåne har en liten andel allemansrättsligt tillgänglig mark jämfört med övriga delar av vårt land. Det innebär att de skånska reservaten och nationalparkerna är väldigt välbesökta.

Att vi vistas ute i naturen är viktigt. Varför? Jo för att naturen får oss att må bra – det är bra för folkhälsan. Det är dessutom gratis att vara ute i naturen, så det gör den tillgänglig för alla. I naturen finner vi upplevelser för alla sinnen. Lukter, ljud, färger och möjlighet att röra på kroppen. I naturen kan vi koppla av och återhämta oss. Men vi kan också vara aktiva och låta adrenalinet pumpa. Cykla, klättra, jogga, rida, paddla osv. Vi mår bra av att vara ute i naturen. Det vet vi alla.

Einar Larsson och jag          Foto: Paul Eric Jönsson

Einar Larsson och jag Foto: Paul Eric Jönsson